Varje dag får vi veta att hälso- och sjukvården går på knäna och patienter riskerar att fara illa. Detta är inget nytt fenomen utan har väldigt länge varit ett nyhetsämne för medial bevakning.
Jag ser nedan fem områden som borde vara tillräckligt kritiska för att påverka hastigheten i besluten att ta stegen mot ett nytt sätt att arbeta med sjukvård; nämligen e-hälsa.
Åldrande
Att vi alla ska åldras är inget okänt. Men att vi åldras och samtidigt blir äldre än tidigare är en utmaning. Om vi sedan lägger till en parameter till att vi inte skapar fler barn så har vi två faktorer som är utmanande för Sverige.
Fakta: Vi har ökat medellivslängden med 7,75 år sedan 1970. Samtidigt har vi lagt på nästan 1 miljon +65 åringar. Under samma period har vi bara ökat med 85 tusen barn och ungdomar.
Så vi är alltså på väg mot en demografisk profil där allt fler blir äldre och vi väljer bort att föda barn. Vem ska ta hand om de som blir äldre och förtjänar att få sin pension? Åldrandet är inget vi kan styra över. Det är något som sker automatiskt från den dagen vi föds. Övriga fyra kritiska delar är något som vi kan påverka. De har olika påverkansgrad på varandra, men ekonomi och personal är de som är tongivande. De är:
Kostnader
Att hälsa och sjukvård kostar pengar har vi fått veta väldigt länge. Att vi sedan inte klarar av att balansera kostnader mot intäkter hos regionerna är alarmerande.
Fakta: De senaste 7 åren har kostnaderna ökat mellan 4,4-5,6%. Regionerna har gått från att ha nio regioner med god ekonomi till att enbart ha TVÅ som klarar målet!
Vem är det som betalar alla kostnader, och vem är det som kommer få ta slutnotan?
Personal
Personalen som jobbar med oss patienter är fantastiska. Men hur kommer det sig att de alltid är underbemannade? Vi ser ofta i media hur arga/besvikna arbetsgrupper inom sjukvården går ut i gemensamma protester för att få en bättre arbetsplats och trygga vården av patienten.
Fakta: Alla Sveriges sjukhus-regioner har brist på minst 6 yrkeskategorier. En av regionerna har det på hela 20 kategorier!
Att det här påverkar patentdödlighet och onödigt långa vårdtider kan inte vara en överraskning? Att kostnaderna ökar då vi måste hyra in personal från ex Finland för att klara av sommarmånaderna kan inte vare en överraskning.
Vårdplatser
Sverige har de senaste åren klarat av att minska antalet vårdplatser. En anledning till det är att vi har utvecklat den medicinska vården. Tack vare utvecklingen så behöver vi inte lika många vårdplatser. En annan faktor till minskningen är att vi har för lite vårdpersonal.
Fakta: Antalet vårdplatser har sedan 1994 minskat från 5,21st per 1000 invånare till idag som är 2,21st.
Om vi nu har klarat av att minska antalet vårdplatser, men är det då bekostnad på att vi inte har personal som i sin tur leder till att öka på vårdköerna?
Kötider
I Sverige har vi så kallad vårdgaranti. För mig är en garanti något som inte får brytas, men inom hälso- och sjukvården så verkar det vara OK. Vårdgarantin har fyra olika faktorer som garanterar oss medborgare att få komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Dessa är:
- Få kontakt med primärvården inom 0 dagar
- Få en medicinsk bedömning inom 3 dagar
- Få ett förstabesök i den specialiserade vården inom 90 dagar
- Efter beslut få en operation/åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar
Ovan siffror är för mig för lång väntetid. Ingen vill vara sjuk och vi vet att sjukdomstillfällen kostar pengar och energi för den som drabbas av den. Så redan från början är det här för lång tid.
Fakta: Hur vi sedan lyckas är en sorgsen historia. Vi vet att vi inte når upp till 100% på någon av de garantier som är uppsatta. Kan vi verkligen vara stolta med att de nästan 240 tusen som ringer in till vården inte kan få komma i kontakt med den under samma dag? Nedan bild visar antal patienter som inte får vård enligt vårdgarantin.
Digital transformation av hälso- och sjukvården
Så summerat; Vi har fem stora områden som var och en borde vara en stark faktor för att skynda på processen för digital transformation inom hälso- och sjukvården. Så vart befinner sig då Sverige på den digitala kartan för hälso- och sjukvård?
Det som just nu hörs mest om är alla nätläkare som har sina system för att klara av ett första besök. Det är bra att vi nu kan få en digital bedömning av det som oroar dig. På mässor och seminarier så ser jag mängder av produkter och tjänster som omfamnar patienten, men som enbart är byggda för att effektivisera en liten del av vården. Jag har hitintills bara sett en leverantör där patienten är i fokus för sin vårdplan.
När jag träffar undersköterskor, sjuksköterskor, läkare med flera så säger alla att digital transformation är den näst viktigaste faktorn för att ta hand om patienten. Den första är fortsatt att ha en mänsklig kontakt. Men att tillåta patienter vara delaktig i sin vårdplan är något alla vet är viktigt för att bli frisk snabbare. Ett exempel är gruppen kroniskt sjuka, de har väldigt mycket kunskap och erfarenhet om sin sjukdomsbild. Skulle hälso- och sjukvården kunna tillåta denna patientgrupp att i större utsträckning sköta sig själva?
Med digital transformation och en digital hälsoplan kommer vi inte sluta åldras. Men vi kommer att få mindre kostnader, använda rätt personal för rätt ändamål, använda rätt antalet vårdplatser och minska kötider.
Vilka fler drivkrafter finns för digital transformation inom hälso- och sjukvården finns det? Är inte dessa drivkrafter stora nog?
Vill du veta mer?
Se on-demand webinar om Digitala Sjukhus
