<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=1525762147722832&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Vems ansvar är vården?

20.2.2019

Som medborgare i Sverige har jag bland världens bästa sjukvård. Men resan till att få vården är svår och ibland omöjlig. Människor står i kö för att få vård och under vägen så är det många som dör. Vem är det som bär ansvaret för det? 

Det vi vet är att vi inte vet - för alla pekar på någon annan. Vem är den där andra som har ansvaret? Fråga en minister eller en politiker och du får ett svar som inte är ett svar. Ingen vågar adressera elefanten i rummet. När ingen tar ansvar så är ett sätt att låta staten bestämma. Men är det inte regionerna i Sverige som bestämmer vad som ska ske med dina skattemedel? 

Pengar in till vad?

Staten fortsätter att stoppa in pengar i ett kasst system. Det senaste är den så kallade”patientmiljarden - 980 Msek” och inom kort ser det ut som att en till miljard är på väg. Vad ska då den gå till? Staten säger att sjukvården har för långa köer – och därför tycker man att primärvården ska ta ett större ansvar. Men har verkligen primärvården möjligheter till att ta emot flera patienter? Sist jag skulle träffa en läkare så var det en veckas väntetid. En vecka som kan vara kritisk för mig eller för dig.  

Om nu sekundärvården avlastas och primärvården tar större ansvar. Kommer köerna att förflyttas mellan de båda eller kommer de verkligen att kortas?  

Avlastning blev belastning?  

Ett sätt att avlasta sjukvården i Sverige var att låta nätdoktorer komma in i vår vardag. Där jag befinner mig i livet så är en mobil läkarmottagning som lyssnar på mitt behov något helt fantastiskt. Jag som stolt medborgare i Sverige kan nu enkelt få en analys om jag behöver uppsöka sjukvården eller inte. Inga onödiga besök som bidrar till kön. Konsumtionen av sjukvård är helt enkelt lättare och billigare.   

Nu borde väl köerna minska eftersom den vanliga sjukvården avlastas, eller? Hur har det gått? Helt klart är att fenomenet digitala läkare har exploderat. Du hittar bland annat Capio, MEDICCO, Min Doktor, Doktor24, KRY, Doktor.se och flera än så om vi ser till vissa nischade för en patientgrupp.   

Lite fakta: 

  • Digitala besök: 2016 – 21 078 st och 2018 – 604 195 st 
  • Kostnaden var: 2016 – 37 Msek och 2018 - 275 Msek 
     

På dessa två år ser vi att nätläkarnas arbete har ökat enormt! Vi ser också att det blir billigare per digitalt besök.  Men har kostnaden blivit billigare eller har den egentligen blivit dyrare?  Vi ser att ett nätläkarbesök många gånger leder till ett nytt nätläkarbesök, eller resultat blir ett fysiskt besök på primärvården.   

Uppskattningen är att kostnaden för nätläkare 2018 är 550 Msek. Hur mycket av statens bidrag till ett sjukt system har i realiteten minskat köerHar de kanske landat i kommersialiseringens intresse istället? 

Digitala doktorer - inte alltid enkelt och inte för alla 

Viljan att använda nätläkare kräver tyvärr en hel del expertis och kunskap. Sättet att kommunicera med digitala nätläkare varierar? Och så också priset. Det digitala erbjudandet varierar rejält mellan de olika digitala leverantörerna. Capio har både mobil app och webbtjänst. Här är det enkelt för mig att välja smart telefon, tablet eller dator för att kommunicera mitt behov.  

Övriga förutom MEDICCO har en app du måste ladda ner. För verifiera dig som patient loggar vi in med BankID. Här krävs det att jag som medborgare har en digital plattform + BankID och datorvana. Det är relativt lätt för mig som jobbar med digitalisering och digital transformation. Men hur är det för de som inte växte upp med datorer och smarta telefoner? De som är gamla idag har inte alls samma möjlighet att använda de digitala doktorerna och dessutom har de svårt att ta sig till läkaren. En ekvation som inte riktigt går ihop.   

Pengar som pengar?  

Vad är rimligt att betala för mig som vuxen att göra ett digitalt besök? Idag har nätläkarna börjat konkurrera allt hårdare med varandra. Normalpriset är 250:- men Doktor.se har 0 kr och KRY har sagt att det ska inom kort 0 kr. Hur kommer det sig att nätdoktorerna kan vara gratis och ett besök hos primärvården avgiftsbelagd  

Är det så att vi kommer se en ökning av antal besök hos nätdoktorer som sedan vänds om till ett fysiskt besök hos primärvården och därmed blir det i realiteten dubbla kostnader? Innebär det  att nästa stora patientmiljard från staten gå till nätdoktorerna? 
 
Men vad finns det för alternativ då. Vad är det som skulle kunna ändra det skenande ekonomiska patienttåget och korta ned köerna? Svaret är helt enkelt Digitala Sjukhus.  

Digitala sjukhus utan kö, utan förflyttning och med egenvård 

Vi patienter får än så länge fortsätta vara tacksamma att sjukvården kan ta emot oss helgfria vardagar 08:00 – 17:00. Om inte det passar så är vi förvisade till akuten eller en mottagning som har extra öppet. Det gamla receptet är svårt att ändra, vi ska gärna förflytta oss sjuka till ett ställe fullt med andra sjuka. Vilket i sig är helt vansinnigt.  

Mitt recept för att minska köer och fördela resurser på ett smartare sätt är att tillåta digitala sjukhus. Ingen region har än vågat låta patienter få ta del av sin egen vård fullt ut. Vem blir först att våga?   

Vad innebär då ett digitalt sjukhus 

Ett digitalt sjukhus innebär att jag kan komma in dygnet runt och få hjälp där jag är i livet.  Som för till exempel en cancerpatient kan många möten ske via digitala system. Ett videomöte när jag mår dåligt för att få stöd, eller ett när jag mår bra och kan jobba. Jag ska inte behöva avsätta en halv dag för att någon ska se i fysisk form varje gång. Ett digitalt sjukhus är både effektivare utan den sparar också mycket pengar för samhället. Anhöriga kan också vara mer delaktiga då de kan ta del av information om hur man hanterar sin diabetessjuke förälder.  

Finland är fantastiska föregångare!   

Med sitt koncept Hälsobyn har det digitala sjukhuset förändrat hela synen på hälsa. De har gått från att starta med en patientgrupp på ett universitetssjukhus, till alla universitetssjukhus och 30 patientgrupper. En läkare kan idag träffa många fler patienter per dag och det finns uppgifter om att det är 5 gånger fler patienter än tidigare.  
 
Där jag är i livet och när jag blir sjuk så vill inte jag välja en digital nätdoktor som passar mitt digitala mönster ”har jag appen eller inte, kan jag hantera den”. Jag ska inte heller behöva tänka på om det kostar mig pengar eller inte. Det borde vara enkelt att få vård. Och är det inte dags att ändra sjukvården från att vara fokuserad på sjuka till att vara centrerad kring patienten och även förebyggande vård?   

Det är i alla fall det som nu görs i Finland och det är också det jag ser är ett måste. Sveriges medborgare ökar varje dag till antal. År 2028 beräknas folkmängden ha ökat med en miljon och befolkningen i Sverige passerar 11 miljoner. År 2070 kommer vi att vara nästan 13 miljoner i Sverige, enligt befolkningsprognosen som SCB:s statistiker har tagit fram. Då räcker det inte längre att kasta människor mellan primär eller sekundärvård eller nätdoktorer.  

Så snälla, sluta peka på varandra och låt inte nästa patientmiljard användas till nätdoktorer. Bygg det digitala sjukhuset. Det är dags nu. 

Mer om e-hälsa och hälsobyn här.

On-demand Webinar:
"Låt patienter ta del av sitt tillfrisknande via egenvård"

Se on-demand webinar

 

Ämnen: e-hälsa



Jörgen Gröhn

Digital Healthcare Lead

Jörgen Gröhn works as Innofactor’s Digital Healthcare Lead. He is passionate about digital transformation, e-health and communication flows across organizational boundaries. Currently, Jörgen wants to help hospitals engage patients in a more comprehensive way, with the help of the Health Village digital care paths.